take a little piece of my heart

Dagens visdom (citerar ett citat ur Konsten att leva)

"Vi är bara barn en gång men vi kan hålla barnet inom oss levande för alltid" - Brock Tully (vem är det?)

Hm.. jag ska fantisera att jag är marion och att min robin hood är hopplöst kär i mig. Och så ska jag gå promenader i sherwood skogen.

Konsten att leva är för övrigt en mycket lustig men bra bok. Fullspäckad av visdom.

ja nu är sommaren här for real. jag har börjat jobba. det är underbart roligt. och det bringar in lite cash. men givetvis är det inte enbart frid och fröjd med små barn. en liten pojke med nått neuro-någonting-jätte-långt-syndrom pussade mina ben och sedan slog han och sparkade på dem. han slickade av min ena flipflop. han slickade min rygg. han snöt sig i mina ben, twice. det var en tålamodskrävande dag. fast jag har redan börjat känna en massa för dem. deras stora kärlek, nyfikenhet, omtänksamhet och de är hur söta mot en som helst. hur underbart är det inte att höra någon ropa ditt namn med en sådan upphetsning som de gör med sina små ljusa röster?

har lite svårt att spendera min lediga tid. blir rastlös. när jag kommer hem är jag för trött eller så vill folk bara hitta på något senare då jag redan måste ligga i sängen och samla kraft för att kunna gå upp tidigt nästa morgon och trampa iväg till de väntande barnen.

om två veckor åker jag och hälsar på mamma och pappa. än så länge ser jag inte fram emot det särskilt mycket. men jag ska försöka göra något bättre av det denna gången. dags att sluta lägga skulden på dem.

p&l

Sitter och väntar på att tiden ska gå. Det är härligt och smärtsamt varmt ute. Har varit och tagit ett morgondopp med Henri i Kåsjön för två timmar sen eller så. Det simmade små randiga fiskar i det gula vattnet. Jag lärde mig att dom heter aborrar. A-B-O-R-R-E!

Vad händer mer idag? Om en stund ska jag promenera till busshållplatsen och möta upp mina älskade klassisar och vänner och presentera dem för Kåsjön! WOW! Grilla och bada. Sommar. Jag känner mig så fruktansvärt nöjd. Nöjd. Förutom att jag klagat lite på rastlöshet nu några dagar. Inte van att vara ledig helt enkelt.

Vad jag skulle vilja skriva om och förmedla till er alla är uppmuntran och kärlek till livet och till allt. Men nej det funkar inte för mig. Inte idag. För aldrig att jag känt mig så missnöjd som jag gör nu. Och det är så fel för jag har haft ett grymt bra år och framför allt en grymt bra vårtermin och nu är min tid förbi och jag borde unna den mina flera underbara vänner som gått och väntat på det. Flummigt? Du anar inte.

För att sammanfatta helgen i Stockholm lite kort så var det både hur avslappnande som helst att hänga med min käre återfunne barndomsvän Mattias, men fruktansvärt frustrerande att hamna i samma återvändsgränd med min syster som alltid. Vi kommer aldrig ur det. Dags att sluta förtränga det obekväma kanske? I dunno.
Annars så är det skräckinjagande att se hur livet går vidare och lämnar alla minnen bakom sig. Jag ville att Märsta för alltid skulle vara så som jag lämnade det för fem år sedan. Men de har byggt om överallt och byter till och med namn på orten till Arlanda stan. Så B. Och min födelseort kommer att upphöra att existera.




För att återgå till mitt missnöje (nu handlar det inte om att roa på något sätt, ni är fria att lämna min blogg för följande är endast till för att lätta mitt eget hjärta).

---

okej, det var för privat

Jag var på Simon och Mimmis bröllop idag och det måste erkännas att jag inte var långt ifrån gråten! Otto och Ida hämtade upp mig, och sedan åkte vi och plockade upp Anna Dagson och Karin och så letade vi oss fram till Masthuggskyrkan. Den är stor, placerad högt över staden med utsikt åt alla väderstreck. Peter Baric vigde dem vilket gladde migganska mycket. Det var mycket folk och mycket känslor, i alla fall från mitt håll. Peter lyckades på ett snyggt och fint sätt övertyga mig om vad kärlek egentligen är. Inte nog med, jag kände mig helt upprymd av kärlek till varenda själ jag kände som var där. Och den lilla barnkören som sjöng "För kärlekens skull" (Ted Gärdestad) med JiB. Jag smälte och rann ut över hela golvet... Några rader framför mig satt Louise, Ingvar, Katta, Filippa & Dennis. Jag kan fortfarande inte hjälpa att jag inte lyckats gå vidare från min förälskelse till den familjen. De har och kommer alltid ha en plats i mitt liv, för de är och kommer alltid vara en familj för mig.


Efter att vi kastat ris så fick jag och Karin skjuts med Annas föräldrar till Linnéplatsen och så åkte vi till korsvägen för att ta kära gamla 513 hem. Där mötte vi Henri som hade varit på en audition, men han kom inte med. Han gick av vid brunn och följde mig hem. I morgon fyller han 19.

Jag har fått sommarjobb på ett dagis i Björndammen, samma dagis som Henris mamma jobbar på. Det blir tre veckors jobb som ska leda till lite extra skrammel i bössan.

Resten av denna eftermiddag och kväll skall spenderas till att plugga lite kemi och samhällskunskap. Bye bye.

en glad överraskning till er alla, jag är tillbaka! vet dock inte hur många läsare jag har men jag vet EN och det är jag glad för. trots att jag antagligen inte säger något nytt här till skillnad från allt jag hinner få ur mig på dagarna.
anyways, jag har fått internet igen, och det känns riktigt fint. bara jag inte börjar lägga mer tid på det. det var skönt att ha ett liv för en månad eller så. förresten, idag är det precis en månad sedan jag flyttade in.



helgen ser ut att bli lugn och fin. hade stora planer för igår, men allt rann ut i sanden och jag kröp upp i soffan med en filt och gottade mig med lite ledighet istället. i veckan blir det bara ett prov i matte och inlämning i bild och till helgen drar klassen iväg till toves land i ed, dalsland, och super skallarna av sig. jag funderar på att ta med mig badkläder, så har jag tagit första steget mot sommaren. yeah!

det kunde inte ha varit skönare med fredag än nu faktiskt. my god vad jag blivit skoltrött på senaste tiden. de fyra senaste proven har gått medel, för att inte tala om dom två jag skrev idag. mah.

på onsdag blir det till att flytta. jag är lite tveksam till hur smidigt det kommer att gå faktiskt med så många parter inblandade men det blir säkert bra. det får dom ordna helt enkelt.

jag och sofia tillbringade sista lektionen på 1½h fysik med att snacka lite om killar. jag önskar att det fanns ett bra svar till vilken väg man ska välja. ångest. som sofia säger, att kärleken ska tåla en del oväder, hur vet man när det är bäst att bara låta det gå?

jag är glad att våren har kommit. solen och värmen, och promenaderna och glassen och den friska luften, fåglarna, jakten på avslutningskläder, flirtar, allt som hör till. det kommer bli bra.

lesson number one. you have to deal with your probems yourself,
noone else can do it for you. don't draw attention to yourself by not
enjoying a good laugh only because of your sillyness of selfpity.

åh jag börjar se fram emot att flytta nu. det spelar inte så stor roll om det blir bättre eller sämre, jag har bara blivit så inställd på något nytt att jag nästan känner mig rastlös över att vara kvar. jag längtar efter en ny upplevelse, ett nytt liv tillochmed. min sjukdom kanske är att jag har för lätt att anpassa mig, för lätt att finna mig i saker och alldeles för svårt att säga emot. med andra ord, en god uppfostran. men det här med uppfostran, hur vet man vad som är en bra eller en dålig uppfostran? hur ska man lära sina barn att bli ansvarsfulla människor och samtidigt inte låta dem förlora sina identiteter? jag tänker jämt att när jag får egna barn, ska de få det jag aldrig haft eller det jag saknat som liten, och så vill jag inte göra samma misstag som mina föräldrar. men det är så lätt att säga att man inte ska göra si eller så men i det stora hela är det väldigt vagt. situationerna kommer ju ändå aldrig egentligen bli som man hoppas eller tror så det kanske inte är någon större mening med att spekulera i det just nu ändå. jag längtar till jag får barn. om jag mot förmodan skulle få det nu skulle jag inte kunna bestämma mig för att behålla det eller ej. för att fortsätta att fördjupa mig i relationer, så har jag hört att två tjejer i min ålder (16) har förlovat sig med sina killar (båda 21). hur går det ihop? utan att nämna några särskilda namn men särskilt det ena paret har inte direkt det stabilaste intrycket. inget kan få mig att tro att det förhållandet håller tills något äktenskap, ens tills hon fyllt 18. men, jag borde inte ens lägga mig i andras business.

Jag såg två filmer idag som påverkade mig något grymt. Dreamgirls och The Guardian. Båda fick mig att vilja växa som människa, att vilja kämpa både för min egen skull och för andra, men främst, jag vill stå på mina egna ben. Jag vill hitta den där styrkan att ta mig igenom mitt liv. Det låter så hemsk fånigt, som en gammal kliché, men det är precis så jag känner. Det är självklart att det där bara är film, men jag blev så inspirerad. Det måste finnas massor av människor där ute som ständigt kämpar och är starka och jag tycker att man borde hylla dem på något sätt. Bara för att dra exemplet från The Guardian, tänk livräddare som varje dag riskerar sitt eget liv för att rädda någon annans? Folk som tar sig igenom den jävligaste utbildningen och får bita ihop för så mycket skit, bara för att sedan rädda andras skinn? De brinner verkligen för sin vilja att hjälpa andra människor, och det är så mycket mer än vad jag kan säga om mig själv. Jag kommer aldrig nå upp till den nivån och jag kan bara beundra dom människor som är det. Och båda filmerna upplyste mig om att ensam inte alls alltid är stark. Man behöver folk, sitt lag, sin familj, sina vänner, vilka som helst som man litar på. Men man måste ändå försöka hitta sin egen styrka och sitt egna jag.

Onsdag. Snö. Snöstorm. Snöoväder. Kollektivtrafikskaos. Blöta fötter. Stelfrusna händer.
Röda näsor och öron. Rinnsnuva. Lång dag.

Spenderade 7h i skolan igår varav 2h var lektionstid. 5h håltimma.. Jag och Persson
gick och åt, och sedan fikade vi på Ester och pluggade kemi. Det var trevligt trevligt som
vanligt. Jag har magkatarr dock så jag åt en aning för mkt igår.

yoghurt o start till frukost, hamburgertallrik, weinerbröd, kokkosboll i skolan, två varma
mackor med annanas, skinka o ost, två portioner ris o köttstroganoff, tre portioner med
fruktsallad glass o grädde, kaffe o pepparkakor (detta bara hos farmor) och ca 50 min
senare två varma mackor med champinjonstuvning på hos olof. ont i magen. :/

olof har fått jobb i norge nu. jättekul för honom! det kommer bli lite trist när han är borta,
och där rök mitt extrajobb. men men. nothing lasts forever.